En resa längs den åttafaldiga vägen

Livet är så lustigt paradoxalt ibland. Jag började läsa Samtal med Gud av Neale Donald Walsch, och hittade många saker som verkligen gjorde intryck. Även om jag kanske tvivlar på att han samtalar med just Gud, skaparen av Universum, så ser jag likheter med den åttafaldiga vägen, men från ett helt annat perspektiv. Två saker reagerade jag speciellt på. Den första var på s.72, om varför det finns så många problem i världen: "Den dag ni verkligen vill sätta stopp för svälten kommer det inte att finnas någon mer svält. Jag har givit er alla de resurser som krävs för att göra det. Ni har alla verktyg som krävs för att göra det valet. Men ni har inte gjort det. Inte för att ni inte kan göra det. Världen skulle kunna sätta stopp för världssvälten i morgon. Men ni väljer att inte göra det." Det är ju så sant, och visst gäller det i alla situationer överhuvudtaget, även personliga saker? Vi njuter inte av livet varje dag, för att vi väljer att inte göra det. Vi är arga och besvikna

Vad är det som strävar emot när man vill utvecklas? I några dagar nu har jag känt en liten motsträvighet mot det här projektet, ungefär som "det spelar väl ingen roll". Känner knappt för att meditera heller. Vad har man för dualitet inom sig? Jag vill utvecklas, men den andra delen är lat, oansvarig och bryr sig inte. Om jag tar avstånd och blir uppmärksam om den här dualiteten så försvinner den lite, det märker jag. Men den vill inte ens det. Den vill hellre sitta vid datorn istället för att bli analyserad. Och jag faller för det enkla, roliga, och gör det. Det är roligare att sitta och skriva än att ta tag i det jag har lovat att göra. Men varför är det så när jag egentligen vill utvecklas? Det handlar verkligen om att bli fri  lära sitt ego, det förstår jag nu.

Kom på ännu en övning i medvetenhet, enkel att utföra men svår att bemästra: Köp något som du verkligen tycker är gott, t.ex torkad frukt eller en din favoritgodis. Ta en bit i munnen och motstå impulsen att göra det som du tycker är godast. Om din impuls är att tugga, tugga inte. Vill du suga på en godisbit, lägg den mellan tänderna istället och bara håll den där. Bli medveten om sinnets försök att gå tillbaks till ditt tidigare beteende. (Jag har märkt att det blir svårare om man har fler bitar i munnen samtidigt) Öva att medvetet känna varenda liten del av biten i munnen och alla smaker. Det som var intressant för mig i den här övningen var hur korta intervallerna blev mellan omedvetet och medvetet beteende. Det var precis som att min mun tuggade omedvetet, även om jag fokuserade på att inte tugga! När man mediterar kan det ta lite längre innan man blir medveten om att man tänker, här är det nästan momentant, och man kan studera själva processen mer noggrant. Vad är det som händer i

Igår övade jag Rätt uppmärksamhet genom att gå på stan och betrakta människor och situationer utan att fälla något omdöme. Man måste lära sitt ego att inte falla för impulser och tidigare agerande, istället ta avstånd från känslorna och bara se situationen som en händelse. Målet är som jag förstår att inse att man är inte sina känslor, de är bara ett framträdande av egots omättliga begär. Det är inte alls lätt. Ofta tappar man lite fokus och plötsligt tänker man en omedveten tanke om något man gillar eller ogillar. Observera att även positiva saker är något man inte ska reagera på. Alla reaktioner är något som håller en kvar vid begär och lidande. Istället ska man låta inre värden som kärlek, omtanke och respekt växa fram, som oberoende av situation ska finnas inom en. Att låta ens sanna jag vara beroende av yttre omständigheter, är inte det att verkligen falla för impulser?

"Slumpen är ingen tillfällighet" är ett synsätt som stämmer bra överens på Grottan i snön . Jag hittade den genom att leta efter en annan bok på biblioteket, och plötsligt bara håller jag i den här biografin. Diane Perry är en kvinna som växte upp i 60-talets England. Med en oförklarlig längtan efter österlandets mystik, kunde hon vid 21 års ålder inte hålla sig längre utan sparade ihop till en resa till Indien. Genom en serie händelser hamnade hon till slut i ett Buddhistiskt kloster i nordligaste Indien, där hon bytte namn till Tenzin Palmo , avlade ett löfte som nunna och fortsatte att utforska sitt djupa intresse för Buddhism. Problemet för henne var att hon var kvinna i en väldigt mansdominerad religion. Hon behandlades väl, men i bakgrunden fanns hela tiden attityden att hon var kvinna och därför inte hade någon större chans att nå upplysning. Frustrerad och besviken beslöt hon sig att flytta iväg till en så isolerad och avlägsen plats som möjligt, och lovar sig själ

En central del inom den åttafaldiga vägen är att bli medveten om, och bryta sina vanor. Den sjunde föresatsen Rätt uppmärksamhet ska användas för detta, men det är inte alltid så lätt. Jag kanske är ovan, men att bara betrakta sina omedvetna handlingar känns som en väldigt lång process. Därför är jag väldigt glad över boken Mastering Your Hidden Self , ännu en bok som jag rekommenderar helhjärtat. Den handlar om en uråldrig lära från Hawaii som kallas Kahuna, och den gav mig en aha-upplevelse inom hur de ser på vårt undermedvetna. Enligt Kahuna är vårt undermedvetna precis som ett datorprogram som vi själva styr. Vi programmerar vårt undermedvetna med vartenda val vi gör, och vårt undermedvetna utför snällt våra instruktioner i bakgrunden. Ett exempel är om man äter chips, man börjar äta ett och snart kastar man i sig chips. Det är en undermedveten process som har startat, vi har reagerat positivt på känslan av att äta chips och vårt undermedvetna upprepar den positiva processen utan

En av mina favoritböcker heter The Freedom of Choice , en stimulerande, provokativ och underhållande bok som handlar om att upptäcka och bevisa uppkomsten och syftet med Universum. Jag skulle kunna skriva massor om den, men bokens hemsida säger en hel del. Om ni är det minsta intresserade av vårt medvetande, Universum, meditation eller meningen med livet i allmänhet tycker jag ni ska köpa den här boken! Det jag tänkte gå in lite djupare på är hur väl den här boken överensstämmer med den åttafaldiga vägen. På sidan 62 använder författaren Dr. Tom Chalko två frågor som man kan ställa sig för att filtrera bort propaganda, doktriner och annan felinformation som inte har något med Universums syfte att göra: Förhindrar den utvecklingen av individen? Begränsar den någons Fria vilja? Dessa två frågor är enligt Chalko den innersta naturen med Universums syfte, så låt oss tillämpa dessa frågor på den åttafaldiga vägen och se hur väl de stämmer överens. Den åttafaldiga vägen är ju erkänd genom n

Två begrepp som ofta blandas ihop är meditation och koncentration. Det är viktigt att särskilja dessa, eftersom det handlar om två ytterligheter. Meditation handlar om att inte tänka på någonting. En fullständig vila för sinnet. Det är ett väldigt speciellt tillstånd eftersom man aldrig gör detta i vanliga fall, inte ens när man sover. Koncentration är motsatsen, här riktar man in all sin tankekraft på ett enda fokus. Det gör man lite oftare i vardagliga sammanhang, tex när man ska lösa ett problem eller köra bil när det är halt. Även om begreppen är olika, har de gemensamt att de strävar efter att ta medveten kontroll över sinnet, och stilla den anarki av tankar som hela tiden vill ha vår uppmärksamhet. För bästa effekt krävs det att man övar dessa två i cykler. Meditation och koncentration kompletterar varandra på samma sätt som man är hungrig och mätt, eller trött och pigg. Man kan inte alltid befinna sig i ett av tillstånden.

Den sista delen på vägen som leder till lidandets upphörande är Rätt meditation . Meditation och dess motpart uppmärksamhet (medvetenhet, koncentration) formar tillsammans grunden i Buddhas läror. Det har sagts att sinnet kan liknas vid en damm. Ofta är dammen orolig och lerig, och speglar inget förutom sin egen grumlighet. Meditation är till för att lugna sinnet tills det blir helt stilla. Då ser man dammens djup klart och tydligt, och den reflekterar den sanna bilden av det som frambringas till den. Många hinder uppstår för den som försöker stilla sinnet på det här sättet: Våldsamma känslor av lust eller hat, rastlöshet och missnöje, tvekan och tvivel, leda och lättja. En del meditationsinstruktioner förklarar mer om dessa hinder och hur man kan hantera dem. Källa: The Buddha's Way , H. Saddhatissa, George Allen & Unwin Ltd, 1971.

Detta är en avgörande del av vägen. Utan den kan ingen av de andra föresatserna fullbordas. Rätt uppmärksamhet fungerar också som en kontroll över de andra faktorerna, och förhindrar att vissa utvecklas på bekostnad av andra. Rätt uppmärksamhet handlar om att gradvis öka ens medvetenhet, tills varje handling, tanke och ord utförs fullständigt medvetet. Fyra uppdelningar görs även här, precis som i Rätt ansträngning : Först, uppmärksamhet på kroppen . Det består av att bli gradvis medveten om kroppen. Man kan börja att öva detta genom att betrakta de olika ställningarna som kroppen antar - liggande, sittande, stående, gående. Det gäller att vara försiktig så man inte blir för objektiv eller för subjektiv; det handlar inte om att se vår kropp som en "sak" som likt en marionett rör sig för det betraktande sinnet, inte heller gäller det att "känna" in i minsta detalj varje rörelse och gest. Det som krävs är istället att vi försöker leva här och nu i vår kropp. Det kan

Än en gång hittar man ett antal uppdelningar inom en föresats. Inom rätt ansträngning finns det fyra stycken: Ansträngningen att bryta ohälsosamma tillstånd som redan har uppstått Ansträngningen att förhindra ohälsosamma tillstånd som inte har uppstått ännu Ansträngningen att bevara hälsosamma tillstånd som redan har uppstått Ansträngningen att uppmuntra hälsosamma tillstånd som inte har uppstått ännu. Med en första anblick ser det kanske uppenbart och enkelt ut, men som vanligt på den åttafaldiga vägen måste man gå lite djupare för att se den praktiska tillämpningen. Rätt ansträngning kräver att man utvecklar insikt, intuition och viljestyrka. Vi måste utveckla insikt för att förstå vilka vanemässiga sinnestillstånd som bör bevaras och vilka som måste rensas bort. Vi måste utveckla intuition så att vi kan känna när vi är nära ett hittills okänt sinnestillstånd, och om vi ska närma oss det eller dra oss undan från det. Den sjätte föresatsen, även om den är beroende av insikt och intuit

Den enklaste tolkningen av rätt livsuppehälle baseras på de fem föreskrifterna . Dessa gör att vissa yrken helt enkelt inte är lämpliga. Den första föreskriften - att inte skada levande ting - kräver att man inte tjänar sitt uppehälle genom att slakta djur, hantera kött, fiska, jaga och så vidare. Man får heller inte tillverka eller använda vapen eller att engagera sig i någon form av krigsföring. På liknande sätt förhindrar den femte föreskriften - att inte ta droger eller sånt som fördunklar medvetandet - uppenbarligen från att syssla med knarkhandel, men även från att tillverka eller distribuera alkohol. Detta är en bra början, men när man går lite djupare dyker en del problem upp som gör saken lite mindre svart/vit. Till exempel: Om man kan stödja, genom att arbeta, betala skatt och få bidrag, en regering som för krig eller aktivt förbereder sig för det. Om man "för mänsklighetens bästa" kan engagera sig i medicinsk forskning som offrar livet på otaliga djur, eller ännu m

Buddhas läror baseras på en grundläggande moral som sammanfattas i fem föreskrifter: Jag åtar mig regeln att inte skada levande ting. Jag åtar mig regeln att inte ta det som inte är givet. Jag åtar mig regeln att inte missbruka sinnena. Jag åtar mig regeln att inte tala felaktigt. Jag åtar mig regeln att inte ta droger eller dricka sånt som fördunklar medvetandet. Rätt handlande medför mycket mer än att bara hålla sig till dessa föreskrifter. Ett rätt handlande är en handling som har sitt ursprung i ett fritt sinne. Det handlar om att bara utföra sånt som leder till fördelaktiga resultat. Målet med rätt handling däremot, är att höja sig över resultaten, för när man kommit till en viss punkt (nått perfektion), har ens handlingar inte längre någon bindande effekt, och är inte längre en del av orsak och verkan. Källa: The Buddha's Way , H. Saddhatissa, George Allen & Unwin Ltd, 1971.

Kopplingen mellan rätt tal och nästa föresats (rätt handlande) är stark. Det handlar om att inte vara delaktig i, eller lyssna på, skvaller, förtal, hårda ord, lögner eller tomt prat. Rätt tal är fritt från dogmatiska antaganden och manipulation; det är ett redskap som man kan lära och bli lärd, trösta och bli tröstad. Man använder rätt tal när man använder konversationen som ett sätt att lära känna människor, att förstå dem och oss själva. Det kanske låter uppenbart, men lyssnar man på dagliga konversationer så inser man att de väldigt sällan är exempel på rätt tal. Oftast är så kallade konversationer bara en rad av avbrutna monologer. Insikten om rätt tal betyder en gradvis men radikal förändring av vårt språk. Förr i tiden var talet den primära kommunikationskanalen, men idag bör föresatsen snarare tolkas som "rätt kommunikation". När vi utvecklar rätt tal så ska vi förbättra alla former av kommunikation. Vi måste inse den destruktiva karaktären i manipulativ TV-reklam, s

Den andra föresatsen, rätt inställning , handlar om den känslomässiga grunden för tankar och motiv, snarare än tänkandet i sig. Den första föresatsen behandlar innehållet och tankarnas riktning, medan rätt inställning behandar kvalitén bakom tänkandet. Det är alltså fullt möjligt att ha åsikter som verkar ha rätt förståelse, men motiven bakom dessa tankar kan vara helt motsatta. Till exempel kan man vara rädd för att engagera sig på grund av att "allt är förgängligt", eller att man inte kan njuta av livet för att "allt är lidande". Utvecklandet av rätt inställning handlar om att gradvis upptäcka och göra sig av med dessa ohälsosamma idéer och istället uppmuntra välgörande egenskaper som generositet, osjälviskhet, vänlighet och medkänsla, visdom och insikt. Källa: The Buddha's Way , H. Saddhatissa, George Allen & Unwin Ltd, 1971.

Den åttafaldiga vägen handlar om åtta stycker föresatser, som sägs leda till befrielse från lidandet. De är alla ihopkopplade, så att göra framsteg inom ett av stegen är osannolikt utan att jobba på de andra. Därför är det viktigt att lära sig grundtanken bakom samtliga steg, så man får en bild av helheten, om än inkomplett i början. De två första föresatserna handlar om visdomsaspekten av vägen, sedan följer tre om etik, och de tre sista handlar om mental utveckling. Första föresatsen är rätt förståelse. Innan vi går in på detaljer vill jag nämna en sak om ordet "rätt". Översatt från sammã i det gamla indiska språket Pali, har ordet en stor mängd betydelser. Det kan betyda rätt som motsättning till fel, eller mer utvecklat, fullbordad eller fulländad. Rätt förståelse är i alla fall den första delen av sökandet. I början behöver den inte betyda mer än att man inser att "allt är inte vad det ser ut att vara". Rätt förståelse betyder i grunden att man har sett igenom

Mitt 100 sakers-projekt fick mig att ställa frågorna: Vilka begär placerar vi i oss själva med ägodelar, personer, förhållanden, idéer? Vad händer när dessa mot vår vilja inte längre stannar hos oss? Svaret är enkelt, vi lider. Våra begär och beroenden skapar lidande. Jag insåg att denna insikt är identisk med Buddhas läror. Buddha, Siddhãrta Gautama, en person som länge haft min högsta respekt, med sina enkla läror och självrannsakande filosofi. Ändå har det varit någon pusselbit som fattats, ända tills jag tog steget och började göra mig av med en källa till begäret, alla ägodelar. Efter några månader av utrensning hade jag stabiliserat mig på ca 170 saker. 100 saker är extremt i detta samhälle, 170 var mer lagom för mig. Jag kände inte för att bli extrem och nå målet "bara för att". Buddha pratar mycket om den gyllene medelvägen, så där insåg jag återigen att jag tänker ganska likt hans läror. Löftet Jag läste mer om Buddha, och någon vecka innan nyår 2008/2009 kom jag på